Livet om Anna och Xanté

Förra gånger vi var och tränade lydnad med de andra så kändes det rätt ok,
även om vi fick lite bakläxa, :) 

Igår tränade vi en timme. Jag satte upp en ruta i slutningen (såklart, för att göra det ännu svårare:P)
och det verkade som Xanté faktiskt började fatta vad det var som gällde. ÄNTLIGEN kändes det som.

Dessutom körde vi ink m ställande, som satt bra, nästan tvärnit, men åtminstonde stannande hon itne en halvmeter framför mig.

Sen tränade jag på frivilliga läggande och sättande, till fjärrdirren, vilket faktiskt oxå fungerade, IGÅR!

och så kommer vi idag ut till klubben och ska träna.
Då är hon så ofokuserad redan från början, bara lek som gällde, inte ens apporten var någerlunda bra!!

Helt less blir jag, inte ens har jag ett löp att skylla på?!
Det känns inte kul längre. Det finns inte säkerhet i ett enda moment, och har aldrig gjort. Eller tja det skulle vara läggandet, men det ligger ju kvar sedan förra klassen.
Dessutom hade de andra lite mer att putsa på förutom det som inte funkade. GRRR! Usch just nu vill jag bara lägga ner. Ettan var lätt att träna in och Xante tyckte det var jättekul, och nu finns det inte så mkt motivation kvar.
Hon fattar inte riktigt vad jag vill, och jag vet itne hur jag ska göra för att göra det tydligare.


På lördag är det inoff agility som gäller. Ska bli kul och Xante ska starta alla klasser, med lite olika förare. Spännande att se hur hon uppför sig. Dessutom ska JAG DÖMA (!) klass tre-hundarna. Nervöst värre.

Sitter här och håller på att pilla med anmälning, startkort och start- & resultatlistor.

Men nu ska jag nog ta att krypa till kojs.

Natti