Livet om Anna och Xanté

 

Jag ville fira Xantés VP och vi hade styrelsemöte med vallhundsklubben veckan efter, så jag gick och funderade lite på vad jag skulle ställa till med. En får-tårta dök ganska fort upp i tanken, men hur skulle det gå till? Så jag bestämde mig för att testa med maräng och rulltårta. Hade tänkt att skära ut ett får ur rulltårta, men det fungade inte som jag ville, så det blev marängtårta och rulltårta på jobbet i måndags.
Nästa gång blev det en vanlig tårtbotten med sylt i mellan, och så bakde jag en rulltårtesats occh skar ut huvudet och öronen ur. Hade skurit ur för ben också men det blev inte så lyckat eftersom det passade så bra med det fatet och att jag skulle frakta med mig det. Ögonen är Marabous choklad på rulle.
Tror att det blev rätt uppskatat:)

GODKÄND VALLHUND!

Xanté har den senaste veckan varit hos Lena igen. Denna gången bara tre dagar, men inte mindre tomt för matte här hemma. Jag lyckades att sysselsätta mig med lite blandat. Fredag kväll jobbade jag lite längre för att få undanstökat och körde sedan till Växjö.

Vi bestämde oss för att köra till syster i Kalmar för att kolla in hur hennes lägenhet ser ut och kolla in hennes kalmar:) Syrran jobbade på morgonen så vi mötte upp henne. Med oss hade vi olika "beställningar" så som dammsugare, diskställ och skruvmejsel. Lennie blev dessutom superglad när vi kom=)
Först blev vi bjudna på andrafrukost med frallor; passade precis lagom i tid. Sedan blev shoppning på hög nivå dvs flera second hand butiker. Riktigt roligt att få gå i lugn och ro tillsammans med systeryster.
En runda hem och lämna Lennie, därefter en IKEA-tur. Handlade bara en liten julklapp...Sånt där som är skönt att ha fixat. En sen lunch/tidig middag kom väl till pass när man ändå är där. Klockan rann i väg lite för oss, och vi var tvunga att lämna Kalmar för att bege oss tillbaka mot Växjö, och då visste vi inte om vi skulle hämta Xanté eller ej.

Jag hade lyckats skingra tankarna stor sett hela dagen, men när det blev dags att sätta sig i bilen på väg tillbaka, kunde varken tankar eller känslor hålla sig borta...
Strax innan klockan sex (då jag hade räknat på antalet starter flera gånger och insåg att där någonstans skulle dom vara klara) så pep det till i telefonen och det står:

"Grattis Anna. Imorgon ska du gå VP. /Lena"

Kan säga att det var lite jobbigt att sitta i en bil i det läget, för att sitta still var minsann inte det lättaste...
Jag var så otroligt glad! Helt underbart!! Min lilla hjärta, mitt lejonhjärta:) Dealen var eftersom det gick ett vp vardera av dagarna så om hon klarade det på lördagen så skulle jag gå på söndagen.
Vi kom precis fram till tävlingsplatsen när Lena var klar och på väg att köra hem, men vi hämtade henne och hon blev så bortskämd hela lördag kvällen. Matte somnade som en gris till en film som tydligen skulle vara väldigt bra enligt husse.

Söndag morgon kunde jag verkligen inte sova länge. Vaknade långt innan klockan ringde och var klarvaken. Inte supernervös i det läget, men otroligt taggad. Stackars Rasmus var fortfarande rätt så trött långt efter att klockan ringt för femtielfte gången.

Jag ville verkligen inte vara sent ute, snarare så att det blev lite tidigt, men jag hade ju inte riktigt koll på hur det går till. Har knappt sett ett VP tidigare. Kände mig hyftast lugn under domargenomgången. Domaren var mkt trevlig och gick igenom hela banan och vi fick gå upp och kolla hur det såg ut.
Sedan var oturligt nog att Xanté var lottad till sista start. Jag avskyr när vi får sena starter i agilityn och jag kan säga att det är än värre i detta läget.

Det såg verkligen enkelt ut, och vi hade ju gjort alla moment flera gången tidigare... MEN det är något annat att gå fram där till startpinnen. Usch så nervös jag var. Det var något av det allra värsta i den vägen tidigare, mina tidigare tävlingar, folksam cup, u-sm, mina tentor, allt kan slänga sig i väggen. Jag trodde minsann frukosten skulle komma upp igen. Självklart är det så att min hund läser mig bättre än någon annan, och hon vet precis vad det innebär. Tyvärr har hon lite mer egna tankar och funderingar gällade vallningen än agilityn, så resultatet blev inte speciellt bra. Det enda lilla jag kan glädja mig för såg jag när jag fick protokollet att Xanté fick en poäng bättre på utgången än hon fick på lördagen, men så var det ju oxå bara det.
Till slut så gick domaren fram till mig och sa; ge inte upp, träna lite till så kommer du oxå att klara det.
Från att ha känt mig uppgiven och tänkt tanken aldrig mer, så blev det lite mer jävla anama och lite blodad tand fick jag allt. Efter att ha stannat till prisutdelningen för att ha fått protokollen, så körde vi tillbaka till Växjö och värmde oss lite och käkade.

Eftersom det var så himla nära och dom hade en IK-1 tävling på eftermiddagen, och Lena skulle starta sin unghund, så körde vi ut en sväng till... Riktigt spännande att se ekipage efter ekipage, där man också kan se lite mer vad som blir rätt och vad som blir fel. Jag märker att det gör att jag utvecklas väldigt mycket, bara genom att titta. Men samtidigt så var det rätt så regnig och blåsigt och luften gick lite grann ur mig av alla spänning som varit över hela helgen, och Lena hade ett sent startnummer med Seth, så vi stannade inte tills dess.
Vägen hem till Sölvesborg är sällan rolig att köra, det var inte varken roligare eller lättare denna gången,
men jag kunde inte heller sluta le, och tänka på att min lilla underbara hund har fått stämpeln "Godkänd Vallhund" i sin stamtavla!

TACK Lena!!
Jag är så fantastisk glad över allt du gjort för mig och Xanté!

min morfar har så länge jag minns snidat i trä och haft många olika ideér.
En av dessa är att göra skålar av trädknutor...Jag har länge önskat mig en och i somras fick han tag på en,
som han gjorde iordning till mig.
Jag njuter av den var dag när jag går in i köket, och många fina kommentarer har den fått där den stpr ståtligt.

Idag har jag bekantat mig med ett nytt material; betong. Häftigt och tufft.
Hade hittat och blivit inspirerad så mkt av flera olika ställen så jag kände mig nästan
"tvungen" att testa. Min vän M med familj var med på idéer så i eftermiddag har vi blandat betong i massor
och gjutit i form och sedan suttit och lyssnat på hur det knäpper när det "brinner".
Får vackert vänta tills imorgon innan vi ser resultatet, men någonting ska det säkert bli=)

Fick hem fröken X i söndags och tyvärr blev det inget GK Vp denna första gången, vilket gör att vi får fortsätta träna vidare på det momentet som var svårt dvs hämta fåren när det står någon annan i flocken och håller dom.

I tisdags blev det ett pass hos Petra och Lira. Fokus var som sagt på hämtträningen och rätt attityd. Visserligen bara i 25an, men dock. Petra ställde sig i flocken och först såg hon lite skum ut och Xante skulle inte gå nära flocken, utan drog ut på flanken dvs helt fel, la henne och skickade henne vänster igen. Då tog hon det lite bättre, men inte fullt ut.

Jag måste säga att jag är imponerad av lilla Lira som verkligen utvecklas gång för gång jag sett dom.

Onsdag kväll spenderades i Karins träningshage. Först bara fokus på att gå rätt håll när matte säger det dvs höger är höger och vänster är vänster. Ibland gissar hon och ibland har hon redan bestämt sig för vilket håll hon vill gå, så det gäller att vara hård och bestämd och helt enkelt inte låtas luras. Sedan körde vi några hämt tillsammans med Karin, men det gick inte alls bra, och jag fick lägga henne och skicka om henne flera gånger. Till slut fick vi åtminstonde till två hämt som jag kunde känna var godkända men minsann inte mer.

Igår kväll, torsdag, så var Xanté hos sin extrafamilj och jag var och simmade. Avverkade 1500m i bassängen och bokade dessutom in mig på vattengympa i höst. jaja, mer tantvarning på anna, men jag trivs i vattnet och tycker det är en förträfflig träningsform.

Ikväll styrde vi bilen mot Småland, och eftersom Lenas ställe ligger nästan på vägen, så stannade vi där för en liten träningsstund. Lena var ute och tränade Sapp. Han är så chamrig denna lilla hunden...
Började ett hämt då Lena stod i flocken, och Xanté skulle inte riktigt fullt ut lyssna på vad jag hade att säga.
Dock var det betydligt mkt bättre än i onsdags så det är ju en framgång.
Sen tog Lena och körde några drivningar och flankeringar med henne. Häftigt värre att se dom tillsammans.
Så var det min tur. Det var verkligen skillnad på att köra Xanté efter att Lena hade kört igenom henne. Hon hade en helt annan pondus och tryck i steget, dessutom lyssnade hon betydligt mkt bättre på vad jag hade att säga.
Sen har vi fortsatta problem med att gå ut på flanken i ett läge när Xanté är kl 12. Det kommer nog att vara vår akilleshäl, men nu kan hon åtminstonde bryt och välja något annat om man berättar det för henne.

I vilket fall ,GK Vallhund eller inte, så är hon min stjärna och jag njuter var stund tillsammans med henne. Har inte mått så bra i veckan av många olika anledningar och besked, men efter lite hundträning i fårhagen så är läget något helt annat. Återigen har Xanté bevisat för matte hur mkt hon gör att hon ska må bra. Underbara lilla hund.