Livet om Anna och Xanté

Egentligen skulle jag allra helst vilja skriva om vår planerade Roadtrip till sommaren, har hittat massa spännande turistmål så Rasmus och jag skulle kunna vara borta många veckor...Får väl försöka begränsa sig.

Men i vilket fall så mår min lilla stjärna inge bra...och jag har så svårt att sätta fingret på knuten.
Efter att vi var hos ortopeden i mellandagarna så har jag behandlat Xanté efter de rekommendationer jag fick och dessutom har hon fått på smärtstillande och jag tycker att hennes bakben har blivit betydligt mycket bättre, vilket självklart väldigt glad.
Hon fick t o m träna ett minipass agility under väldigt kontrollerade former, och som hon älskade det. Det riktigt värmde matte-hjärtat. Det gick verkligen bra.
Ett par dagar senare tänkte jag att jag skulle träna lite lydnad, för att få henne lite hjärn-trött.
Då vi kommer upp till klubben så är min kompis där och kommenderar mig i frittfölj. Vi hinner inte ta mer än ett par steg innan hon säger att Xanté inte går rent. Jag fattar ingenting och jag såg inte heller att hon inte gick bra.
Men så tåg K henne och gick fot och då var det inget att snacka om. Bara till att avbryta träningen och gå en runda med henne istället. Känner givetvis igenom henne igen och hon ömmar inte direkt någonstans.
Tankarna börjar snurra, hur ska man hantera detta? Vad är det som händer? Varför?

Åter igen koppelrastning och ta de lugnt. Lätt för en hund som redan är lite halv understimuelerad...
Bokade tid till veterinären och telefontid med ortopeden eftersom jag inte riktigt visste hur jag skulle ta mig an detta problem. Båda tiderna blev idag, så det kändes lite som dagen D.
Först var jag på den bokade tiden hos veterinären och han tog sig tid och tittade på X. Hon tyckte det skitjobbigt idag, hon har tröttnat lite på okända människor som ska provocera för att se vart hon har ont. Det är ju inte så konstigt, men samtidigt något som måste göras för att vi ska veta var det sitter någonstans.
I vilket fall blev det också blodprov, som efter många om och men visade sig vara negativt för borrelia men dock positivt för anaplasma/ehrlichia. vilket inte alls är bra...
Efter diskussion med veterinären så skickar vi iväg proverna för vidare analys och innan dess blir det ingen antibiotikabeh.

Vid lunch ringde ortopeden som vi träffade i julas. Hon tyckte att jag hade resonerat helt rätt med tanke på blodproverna och uteslutning av detta..
Efter en stunds resonerade fram och tillbaka om tänkbara behandlingsalternativ, så fortsätter vi med rehabövningar och NSAID och hoppas på förbättring...har en tid bokad lite längre fram för säkerhets skull.

Xanté mår efter omständigheterna rätt ok, är lite uttråkad och vill mysa en massa med matte. Direkt allmänpåverkad är hon inte i detta stadiet, men det ju det som är lite lurigt.

Jag förklarar härmed krig mot fästningarna!!! Jag avskyr dom små krypen!

Mattes älskade lilla myshund <3